jump to navigation

När jag var 15 år 3 januari, 2015

Posted by huvudveck in Uncategorized.
Tags: , , ,
add a comment

1972 var jag 15 år. Man hade precis köpt sin första moped. En begagnad Crescent gubbamoppe. Inget jag var speciellt stolt över då kompisarna hade Zündapp KS 50 eller Puch Florida men jag kunde hänga med. Man hade inga problem utan man njöt av den problemfria tillvaron och lyssnade på Radio Luxembourg på mellanvåg 208 m. Denna station som betydde mycket för oss. Man ville ju hänga med. Skulle man det i musikvärlden så var det just Radio Luxembourg som gällde. Vad var det då som sändes där. GHär kommer många smakprov på musik som var sprillans ny 1972. Dags att under 12 minuter drömma sig tillbaka.

Jul i Syd 26 december, 2014

Posted by huvudveck in Uncategorized.
Tags: ,
add a comment

DSC044345,6 grader under 0-strecket. Ovanligt men på tiden. Molnfri himmel och därmed flödande solsken. Jenny Nyström hade målat i eufori, Malmö är vackert på ytan i alla fall och där tänker jag vara ett tag till. Pallar liksom inte med dödskjutningar, bomber och tiggare i alla hörn. Nu vill jag njuta och det skall jag också göra. Tomten har åkt vidare till årsvilan och jag vill ut. Vid frukostbordet var vi överens om att vi skulle gå en sväng i solkenet och det börjar bli dags att dra på vinterpjuxen, Var ut igår kväll också. Inte mycket folk ute då trots att vädret var bra. Någon kände jag igen.

DSC04442

Dom flesta satt inne i värmen och tittade på TV. Strax gjorde vi det också.

DSC04441

Influenser 14 november, 2014

Posted by huvudveck in Uncategorized.
Tags: , ,
1 comment so far

I dagens Sverige så är påverkan en ständig kraft som försöker sudda ut det invanda och trygga i vår tillvaro. Det vi känner igen är tryggt och trygghet behövs idag. Kommer inte det förväntade så blir vi fundersamma och även ibland oroliga. Det är inte tryggt.

Vad kan vi då göra? Alla kan göra sin lilla del av det stora. Vi måste sätta oss till motvärn mot det hot från varmare breddgrader annars får vi det som det är där. Får vi hit deras så blir det inte bra för någon. Hos oss så kommer det mer eller mindre snabbt att förändras till dagens söder. Det är inget önskvärt och därför måste vi sätta ner foten och agera, kraftfullt agera.

Inte fan är det normalt att fikonen ser så fina ut den 14 november. Vi skall ha vårt klimat och andra sitt.

DSC03934

Tyskland 2 november, 2014

Posted by huvudveck in Uncategorized.
Tags: , , , , ,
1 comment so far

Vi åkte till Tyskland av ett par olika skäl. Ett var det uppenbara: Köpa sprit. Ett annat var att det blev en liten kort semester. Ett tredje är att det blev en studie i folk och beteende. Det sistnämnda är en liten hobby som jag har där min sambo misstycker. ”Låt folk vara ifred” brukar hon säga vilket medfört att jag slutat fotografera dem. Hon har säkert rätt och hon vill inte prata om mina betraktelser. Jag tycker om det i alla fall och jag misstänker att jag inte är ensam. Sista skälet var att komma från de små ”monster och djävlar” som går runt och vill ha godis. Jag tycker inte om tiggare. Under fredagen så öppnade jag när det knackade på dörren. Utanför stod 2 maskerade barn och sa ”Bus eller godis”. Jag svarade :”Jag firar inte detta då jag är ateist”. Barnen såg på varandra med förbryllade miner och jag förmodade att dom gick när jag stängt dörren. Sambon tyckte jag var brysk men hade inget bra svar när jag frågade henne varför inte hon öppnade då hon vet ungefär var jag skulle svara.

DSC03685

 

Korvar i burk är lite räligt. Ovanstående korvar ser riktigt räliga ut. Nåväl det primära var sprit och vin. Inte för att vi dricker så mycket. Handen på hjärtat så har vi nog alltid köpt mer än vi druckit upp. En och annan flaska är nog dryga 30 år gammal. Men vi har alltid varit irriterade om vi inte har det speciella som man är sugen på just den kvällen efter den maten. Därför är det bra att ha hemma lite av mycket. Problem uppstår, som just nu, att barskåpet är för litet. Jag fick inrätta en hörnhylla som Whiskey-hylla för flaskorna får inte plats innanför glaset. Här är förresten inköpet från lördagen. Andra sorter och vinet fick inte plats på denna bild.

DSC03761

När man åker till Tyskland den vägen vi åkte. Trelleborg – Sassnitz, så får man dryga 4 timmar på båten i varje riktning. Vi sätter oss någonstans på väg söderut och förplägar oss med medhavd matsäck. Sedan går man runt och tittar och funderar. Efter ett tag så var vi ändå hungriga. En liten korv med bröd skulle suttit fint. Vi gick in i cafeterian och sade till kvinnan på andra sidan skranket vad vi önskade köp. Utan ett ljud så vände hon på klacken och gick ut i köket. Några 20-talet sekunder senare kommer hon ut med ett bleck och sätter in det i en ugn på väggen. Hon trycker på några knappar och sedan tittar hon på ugnen. Ett litet upplyst räkneverk visar 18 när jag undrade på vad hon tittade på. Nästa gång jag tittar stod det 14 på displayn. Det går då upp för oss att det är nedräkning i minuter. Fortfarande står kvinna och dumglor på ugnen. jag var övertygad om att hon bakade korvbröd, så kallad bake-off. Det visade sig när klockan visade 0 att jag hade fel. Det var korvarna, sk Frankfurterwurst, som värmdes i konventionell ugn. Bröden var desamma som serverades till frukost. För en fisljummen Frankusterwurst och ett överblivet frukostbröd ville man, och fick såklart, 39 kr. Vilken serviceminded personal!!!! Sämre får man leta efter.

DSC03668

Hemresan tillbringas till största delen i Buffé-restaurangen. Det konstiga är att man blir snabbt mätt. Troligen beror detta på fett och grädde i potatisgratängen. Uppfostrad som man är så slänger man inte mat vilket direkt hade en sövande effekt på mig. Laxfile, fläskstek, potatisgratäng och bearnaisesås kan däcka det mest förhärdade matvraket. Jag orkade med 2 dylika tallrikar och ett (1) litet glas lättöl. Jo det är sant, lättöl. Det var bra för kärestan lovade dyrt och heligt(?) att hon aldrig skulle vågat köra av båten i går kväll.

DSC03694

Eftersom jag inte får fotografera folk så plåtar jag lite allt möjligt. Ovanför sopsorteringskärlen på däck satt en skylt. Denna skylts berättigande fattade jag aldrig. Kanske ni förstår varför man inte får kasta sopor i sopkärlen?

DSC03666

Avslutningen måste ju bli som sammanfattningen: Kulturkrock mellan grannländer och dess urinvånare.

Börjar jag bli gammal? 30 oktober, 2014

Posted by huvudveck in Uncategorized.
Tags: , , , , , , , ,
add a comment

Frågan är kanske inte rät ställd. Såklart jag blir äldre för varje dag eller timme. Jag funderade mer på min musiksmak. När jag växte upp på 60-talet var det mest svensktoppen och så. Storebror musik fatta man inte riktigt men det tog sig. I tonåren så blev det Beatles osv som man lyssnade på i sin transistorradio kopplad till grannskapets största antenn. Det var vi grabbar utanför Veberöd som hade vårt tillhåll i en utrangerad VW-buss som vi restaurerat med diverse ”fancy stuff”. En av extrautrustningen vi hade var en 200 meter lång horisontell antenn upphängd i träden i 90 graders vinkel mot Luxembourg. På den tiden fanns Radio Luxembourg som sände den senaste musiken och pratade engelska. Detta språk som vi trodde oss förstå fullt ut. Naiviteten hade inga gränser då. Där satt vi 5 grabbar och ”spisade” musik och slängde huvuden fram och tillbaka så våra 10 cm långa lockar flög fritt mot biltaket. Fan va vi var coola.

Sedan kom hårdrocken och skakade om våra sinnen helt och hållet. Mitt eget hår blev bara axellång och, såhär i efterhand, fruktansvärt tunt. Nu har jag bara kvar det som med lite fantasi kan kalla bra hårkvalitet. Det är 3 – 7 mm kort(långt). Men på den tiden skulle man vara långhårig oavsett vad så jag försökte. Trots håret så ville min livskamrat bli lite mer än vän med mig. Barnen har skrattat gott, rått och länge åt bilder på mig från den tiden. Jag är överseende och slänger ur mig klyschor i stil med: Ni är unga och förstår inte bättre. Väx upp någon gång osv osv. När nu dottern fortfarande hånar mig och hon nyligen fyllt 33 å fungerar inte självförnekelsen. Det såg inte bra ut den perioden i mitt liv. Jag menar håret.

Efter hårdrocken kom en period då jag fastnade i den plågade bluesen. En lycklig period för mig eftersom jag lätt kunde känna igen och med i det olyckliga. Det var genom bluesen som jag slutligen blev färdig med sorgen efter min mamma. Det tog 28 år men nu är det bra kvar saknaden och den vill jag inte bli av med någonsin. Bluesen är inte musik utan känsla. Helheten ger bluesen dess själ och mening. Jag föredrar Delta-blues. Jag är den enda i vårt hushåll som tycker om BLUES så det blir spelat en hel del i bilen. Här under finns en scen från filmen Crossroads där Wille Brown förklarar för The Lightning-boy hur det ligger till. (På riktigt är det Ry Cooder som spelar)

De följande åren började min musikstil spreta åt olika håll. Trodde jag i alla fall. Det visade sig att jag lyssnade med glädje på musik som var av fin kvalitet. Välskriven och väl framförd. Från Beethoven till hårdrock. Det spelade inte så stor roll bara den var var bra och det känns i alla sinnen att det här är ärlig musik med en god mening bakom. Ungefär här började jag fatta intresse för country-musiken. Det i samband med Youtube som visualiserade musiken gav mig en ny upplevelse. Att jag har en käresta som hittar god musik ger det hela en ny kick. Här är en historia musiksatt av Blake Shelton. Enkel musik men jävligt bra.

Vad kommer härnäst?

Österlen 26 oktober, 2014

Posted by huvudveck in Uncategorized.
Tags: , , ,
2 comments

DSC03593Igår styrde vi kosan mot Österlen. Skånes sydöstra del med ”det säregna och vackra ljuset”. Vad detta är förstår inte jag. Visserligen har jag sett väldigt fint och säreget ljus en det har jag sett överallt i världen. Troligen är det någon smart turistnisse som nyttjat detta ljus för att dra till sig turister och konstnärer. Och sådana finns i mängder.  Tyvärr så drar dom någon annanstans från höst till senvår. Österlen byter från livlig landsbygd till en del av vårt fina landskap till vad som lokalbefolkningen kallar ”eternellhusbygd”. Hus med eterneller i fönstren i tron att tjuvar skall tro att någon bor där. Naivt men förståeligt.  Vi skulle hem till några kompisar som bor året runt i byn Lövestad.

På väg dit stannade vi till i SDSC03479jöbo. Där skulle en hästparad uppmärksamma bröstcancer med en genomridning där alla skulle ha något rosa på sig eller hästen. O=avsett vad man tycker om denna aktivitet och dess nytta så gjorde dessa ryttare något till skillnad från oss som bara stod med våra kameror bredvid. Heder och respekt till er. Bra jobbat.

Annars var Sjöbo en ganska ”död” by denna lördag. Under de omständigheter som rådde, rått, fuktigt och inget roligt allas, så förstår jag att Sjöbo-borna höll sig inne. Inte vi men vi är ju Malmöbor så vi var ute.

DSC03469En något berusad kille med Systembolagskassen i handen och en blond peruk på huvudknoppen gick fram till min sambo och komplimenterade henne. Hon replikerade de vänliga orden och han gick vidare mot marknadsplatsen. Det finns alltid någon och nu hade vi stött på en av alla dessa original som finns därute och som är harmlösa. I Lövestad finns det också men han träffade vi inte. Å andra sidan var vi inte ute och letade. hade vi gjort detta hade det väl uppfattats som diskriminerande och förlöjligande av person med lite annan uppfattning och kön samt konventionellt färg och klädval. Det kommer väl en dag, eller inte, då vi får se honom.

DSC03463När vi går runt i olika samhällen brukar vi fotografera statyer. De centralt placerade statyerna brukar säga en del om samhället. Vi tycker att vi ser det och med tanke på statyn till vänster som står utanför kulturhuset på torget i Sjöbo så visas det vackra i enkelheten samt att människans roll i naturen är att ta tillvara på densamma eftersom vi som ras far fram med förödelse som spår. Kultur betyder växtkraft så statyn står helt rätt.

Statyn härunder föreställer en pojke som visar upp sin fina leksaksbåt. Vilken lustigkurre som i sin egen lekfullhet satt en kartong på huvudet på pojken vet vi inget om. Han var nog nöjd men var någon annan det?

DSC03499

På hösten kommer an massa fina färger och former som man vid en snabb blick inte ser. Stannar man upp och tittar så ser man. Har man då en kamera med så blir det möjligt för andra att också se. Gå ut och titta så kommer du att se.

DSC03578

Pink Floyd Pulse 20 oktober, 2014

Posted by huvudveck in Uncategorized.
Tags: ,
add a comment

Idag är det 20 år sedan Pink Floyd spelade in sin konsert Pulse. En DVD-box som måste finnas hos alla musikälskare. Den 20:e oktober 1994 stod grabbarna på scen i Earls Court i London. Nick Mason, David Gilmore och Richard Wright och medmusiker framför alla hitsen genom karriären. Dagen till ära skall jag ge dig en möjlighet att njuta en stund

Passa in 19 oktober, 2014

Posted by huvudveck in Uncategorized.
Tags: , , , ,
add a comment

Ibland känner man på sig att man inte passar in. Man ser sig omkring och möter rynkade näsor. Det kan handla om kläder, språk eller åsikter. Dessa 2 killar skiter i detta och bara njuter då de är säkra i sig själva. Var du det också, Säkerhet smittar.

 

Disciplin 10 oktober, 2014

Posted by huvudveck in Uncategorized.
Tags: ,
add a comment

Jag minns när jag gjorde lumpen. Oj vad befälen var trötta på oss när vi inte kunde gå i takt. Det var inte så avancerat men för de, inte jag, som saknade taktsinne så gick det inte så bra. Vi hade en kille på vår lucka som fick öknamnet ”Otakt” på grund av hans …. ja otakt. På paraderande marscher fick han inte vara med. Killarna i videon här under saknas inte vare sig takt, inlärning och lydnad.

Lite musik på kvällskvisten 5 oktober, 2014

Posted by huvudveck in Uncategorized.
Tags: ,
add a comment

Celtic Woman är några som jag lyssnar på när jag bara vill vila öronen och njuta. Amazing Grace är en sådan låt. Så var det inget mer.